Har du läst den internationella vinpressen så har du inte kunnat missa det – södra Rhônedalens mest kända och bästa distrikt, Châteauneuf-du-Pape, har varit otroligt populärt de senaste åren.
Tidskriften Wine Spectator sammanställer varje år en 100-lista på de bästa vinerna under året – vi talar de absolut bästa – och där tar viner från just Châteauneuf-du-pape regelbundet topplaceringar.
Châteauneuf-du-Pape är ett vindistrikt kring byn Châteauneuf-du-Pape i Södra Rhônedalen i Frankrike. Namnet betyder "påvens nya slott" och kommer av påvarnas sommarslott som låg här under den andra delen av påvarnas babyloniska fångenskap.
Distriktet är på cirka 3 350 hektar och producerar cirka 12 miljoner flaskor per år. Châteauneuf-du-Pape finns både som röda viner (ungefär 95% av produktionen) och vita viner (ungefär 5%). Roséviner är inte tillåtna.
Jordmånen är mycket varierande i distriktet och därför görs de flesta vinerna på en blandning (cuvée) av vin från olika jordmåner. Jordmånen i distriktet är varierande, men de områden som är mest kända är de som är täckta med runda, relativt stora stenar (ofta större än en knytnäve).
Dessa stenar som kallas galets värms upp under dygnets soliga timmar och behåller värmen som sedan strålar ut under natten, vilket i sin tur hjälper druvorna att mogna. Distriktet räknas som ett av Frankrikes absolut bästa. I detta distrikt infördes 1923 också regler för vinerna som blev stilbildande för de appellation contrôlée-lagar som infördes i alla vindistrikt i Frankrike från mitten av 1930-talet.
Châteauneuf-du-Pape har en djup röd färg. Kryddig doft av mogen frukt. Smakrik och komplex med mogna inslag av plommon, hasselnötter och röd frukt. Rikt, harmoniskt och välbalanserat.
Stockarna är i genomsnitt 45 år gamla. Traditionell jäsning under temperaturkontroll, tre veckors maceration och därefter 24 månaders lagring på stora ekliggare har gett ett strålande vin.
De torkade druvornas mästare - Amarone
Carl Jan Granqvist vintips om Amarone
Trenden är tydlig tycker Carl Jan Granqvist. Just nu vill alla ha Amaronevin. Men vad är det för slags vin egentligen ... och varför är vi så intresserade av just Amarone just nu?
I Venetien i nordöstra Italien återfinns traditionen av att efter skörd låta druvorna torka något innan de pressas. Detta ger förutom högre sockerinnehåll och därigenom högre alkohol även mängder av nyanser och djup till vinet. I Sverige har viner framställda genom appasimento-metoden (som tekniken kallas) blivit omåttligt populära de senaste åren.
Vinet är gjort på de för området tre klassiska blå-druvorna: corvina, rondinella och molinara. Druvorna torkas efter skörd i noga kontrollerad luftfuktighet med kraftig ventilation fram till mitten av januari, de har då förlorat 35-40% av sin vikt. Druvorna som nu är mer som russin pressas och får efter vinifiering vila 3 år på slovenska och franska ekfat.
Munhåleupplevelse: Sprängfylld av russin och fikon med lena, finstämda tanniner. Härligt kryddigt avslut med lång längd
Öppna gärna flaskan 1 timme innan servering.
En Amarone kostar från 275kr på Systembolaget.
HAR DU PROVAT POMEROL GRAND VIN DE BORDEAUX ?
LYX PÅ FLASKA – POMEROL. Extrapris just nu 99kr. Priset på Systembolaget från 400 kr och stiger extremt brant till en prislapp som få ens vågar drömma om
Pomerol har ingen officiell klassificering av egendomarna. Det behövs inte, namnet i sig är en tillräcklig kvalitetsgaranti. Om inte annat, så märks det på priset. Fast samtidigt är pomerolvinet ofta det mest expressiva och lättgillade i hela Bordeaux. Här är det lätt att falla i trans.
En knapp tiondel av Frankrikes vinproduktion kommer från Bordeaux, men ändå är detta källan till uppåt hälften av landets kvalitetsviner. Det gör Bordeaux till världens största producent av högklassiga viner. En tredjedel är vitt, men det är framför allt det röda som gjort att Bordeaux utvecklats till den måttstock som de flesta viner mäts efter.
"POMEROL, dessa droppar slåss all världens vinsamlare om. Kronstam Dagens Nyheter"
VIN TILL OSTBRICKAN
Rätt valt vin till rätt ost kan verkligen förhöja smakupplevelsen. Den härligt feta krämigheten i en Brie blir ännu bättre tillsammans med ett rött vin med lite syrlighet som bryter ner det hela en aning. Och det är inte bara vinet som gör osten godare utan lika mycket tvärt om. Ett vin som är lite vresigt och vasst kan med hjälp av osten mjukas upp och bli godare och behagligare. Prova gärna ett Chateau Bordeaux, Chianti, Rioja, Crianza eller om du vill lyxa till dig, en Priorat från Spanien.
Men är det inte rött man ska dricka till ost? Det vet väl varenda människa att Brieost och rödvin är en klassiker. Javisst, men testa också att dricka vitt vin till osten.
Kan verkligen samma vin vara gott till alla dessa olika smaker? Nej, egentligen inte. Men det finns en lösning, och den stavas Alsace om man vill vara lite generell och pinot gris/grigio om man ska vara mer specifik. Druvan pinot gris/grigio från har både druvig mogen fruktighet och läskande syrlighet som gör den perfekt till många ostar – antingen de är syrliga, krämiga eller salta.
En klassisk kombination är Amarone/Ripasso och parmesan. Varför? Jo, sältan i osten är god tillsammans med den lätt söta, mustiga bärigheten som är resultatet av att man torkar druvorna vid tillverkningen
RIESLING
Denna druvsort mognar både långsamt och sent, men under den långa vegetationsperioden alstras i gengäld rejält med syra och arom. Det gör vinet extremt lagringsdugligt.
Tyskland.
De tyska vingårdarna bjuder rejäla skillnader, även när druvsorten är gemensam. Moselvinerna är lätta och sirliga, de från Rheingau kraftfulla och när vi når Pfalz närmar de sig alsacevinerna i fråga om frukt och rikedom.
Traditionellt var graden av restsötma ett mått på kvaliteten, men numera är det de torra vinerna som leder loppet och det är bland dessa vi väljer våra smakprov i den lätta, eleganta, friskt druvrena stilen. Med tiden växer i stället jordkaraktären som på ålderns höst kan bli tungt skifferoljig, nästan petroleumlik, men vinerna här är alla dagsfärska.
Österrike.
Österrike har gamla traditioner på den svenska vinlistan, men det är först på senare år som vinerna därifrån uppmärksammats ccén har varit överväldigande. Precis som i Tyskland är Riesling kung i vingården, men med Grüner Veltliner som en lika upphöjd drottning. Om stilen kan sägas att österrikisk riesling är kraftig som en alsace och samtidigt lika elegant som en tysk motsvarighet.
Utmärkta matviner är de hur som helst, liksom riesling för övrigt, och med den mest aptitretande fruktsyra man kan tänka sig.
Alsace.
Köket i Alsace förenar den franska elegansen med den tyska grovkornigheten. När det gäller vinerna är det tvärtom och en alsaceriesling har oftast mer extrakt och karaktär än sin tyska kusin. Här görs också världens kanske allra bästa riesling.
Pinot Noir – MEGAKÄNDIS
Pinot Noir har på några år gått från att vara mer eller mindre synonym med Bourgogne till att bli en firad megakändis. Skälet ligger i lågbudgetkomedin ”Sideways” där vinsnobben hyllade denna druvsort över allt annat.
Originalet från Bourgogne.
Bourgogne är förebilden som alla försöker efterlikna när det gäller Pinot Noir och förr i tiden ansågs denna druvsort mer eller mindre synonym med detta vindistrikt, så unika är dess förutsättningar just där. Smaka, så förstår du förhoppningsvis varför.
Doften är fullmatad med en alldeles speciell kryddighet och arom. Smaken är lätt och elegant med överlägsen smakrikedom och finess. Problemet är att en röd bourgogne som ung är en hårt knuten knopp som behöver både tid och kärlek för att slå ut i full blom.
Kalifornien
. De kaliforniska vinmakarna försöker ofta bjuda på en förförisk och omedelbar kompott av pinotdruvan. Smaken är sötare och generösare än originalet, med mer jordgubbslik, ofta småsyltig profil som adderas till av en väl integrerad och tydligt rostad, publikfriande fatkaraktär.
Därför behöver (eller kan?) de heller inte lagras lika länge. En bit norrut ligger Oregon som definitivt gjort Pinot Noir till sin druvsort. Får du även tag på ett sådant smakprov, så tveka inte att utvidga repertoaren. Men lägg då det vinet först i provningen eller direkt efter bourgognen. Oregonpinot är som regel väldigt lätt, men liksom bourgognen växer det på alla ledder med lång lagring och kan med tiden bli otroligt komplext. I Kalifornien är det mer pang på rödbetan. Lika gott det!
Vinprovning är roligt, prova själv. Här är några enkla tips.
1. TITTA. Vinprovning börjar med färgen. Redan där finns mycket information att hämta. Ett ungt rödvin är blårött, ett moget tegelrött. Färgens mättnad
skvallrar om vinets fyllighet och extraktrikedom.
2. LUKTA. Glaset måste rymma vinets doft. Snurra på det, så ökar vätskans yta och frigör doften. Jämför genom att knipa hårt om näsan och dricka. Då smakar det ingenting. Det gäller att ha näsa för smak.
3. SMAKA. Avsmakningen ska bekräfta doftintrycket. Fyllighet, fruktsyra, strävhet (i röda viner) och sötma är några variabler att bedöma. Och, framför allt, smakar det gott?